onsdag 28 mars 2018

Barns och vuxnas perspektiv

Barnens aktiviteter skapas genom möjligheter och begränsningar i den omgivande miljön. Vilka möjligheter du och jag ser beror mycket på om vi utgår från barn- eller vuxenperspektiv. 

Foto: pixabay.com
Sofia Eriksson Bergström skriver om vuxnas perspektiv i upptäckandet som mer begränsat av omständigheter, regler och inlärda mönster, medan barnens perspektiv rymmer betydligt fler möjligheter. I daghemsmiljön blir det en balansgång mellan att fostra barn vad gäller regler/normer och att skapa utrymme för barnens egna initiativ. Det viktiga är att vara medveten om att det är väldigt individuellt hur man ser på möjligheterna i en viss situation och risken är att vi avbryter barns lek utan att ens lyssna till hur de tänkte eller vad de hade som avsikt att göra. 

Scenario 1: Ett barn leker i hemvrån. Efter en stund packar barnet en väska med olika tillbehör och vandrar iväg till andra sidan rummet. En vuxen reagerar med att säga ”ska du leka den leken får du hållas i hemvrån”. Barnet skulle kanske på utflykt, packade matsäck och åkte iväg till jobbet eller något liknande. Den vuxna reagerade utgående från sitt perspektiv av kontroll och ordning istället för att intressera sig för vart barnet var på väg och se det som en möjlig fördjupning av leken i hemvrån. 

Här utmanades den förtolkade, planerade miljön med förutbestämda gränser av barnets egna mål och upptäckande. Leken avbröts. 

Scenario 2: En rutschbana hade skaffats till daghemmet och barnen använde den flitigt. Just den här dagen fungerade den som postkontor och eftersom vuxna uppmuntrade leken istället för att begränsa den till att vara ”bara rutschbana”, användes den till så mycket mer och berikade alla möjliga lekar. 

Ett ytterligare scenario kunde handla om en lek som urartat och det kastas saker runt om i rummet. Även här är det viktigt med en diskussion för att komma överens om saker som ansvar, gemensamma regler och betydelsen av att ta hand om varandra och våra saker. Men för att kunna förstå varandra behöver vi alltid intressera oss för barnens perspektiv och kunna motivera och förklara de begränsningar vi gör. Genom att likvärdigt diskutera de olika uppfattningarna kan vi hitta gemensamma handlingsramar som håller i längden. 

Läs mer: Eriksson Bergström, S. 2017. Rum, barn och pedagoger – Om möjligheter och begränsningar för lek, kreativitet och förhandlingar. Stockholm, Liber.

fredag 16 mars 2018

Mera lek! - lekmiljöer

Lördagen 10.3 föreläste Ditte Winther-Lindqvist, dansk lektor i utvecklingspsykologi, på Sydkustens seminarium för personal inom småbarnspedagogik Mera lek! i Helsingfors. Hon talade bland annat om den pedagogiska och fysiska miljöns betydelse för leken och reflekterade kring saker som:


Vad kan känneteckna en kvalitativ lekmiljö?
-       Leken har tid att fördjupas, ju äldre barn desto längre tid.
-       Varierande möjligheter och teman för lek, ju äldre barn desto mer variation.
-       Barnen bjuder in de vuxna i leken och vet att de vuxna är tillgängliga för leken.
-       Vuxna svarar på barnens initiativ och tar även själva initiativ till lek.
-       Balans mellan fri lek och aktiviteter med vuxna (50/50)
-       Ett medvetet arbete med lek- och lärmiljö (arbetsfördelning, observation, arrangemang)


Skapandet av stimulerande lekmiljöer
Winther-Lindqvist menar att leken måste få vara en primär aktivitet för barnen istället för att vara något som sker mellan andra aktiviteter. Genom att erbjuda stimulerande miljöer för olika aktiviteter ger vi barnen bättre möjligheter att fördjupa och utvidga leken. Det handlar om en miljö där vi aktivt har funderat kring vilka material och redskap som erbjuds, att det finns utrymme och tid för leken osv. 


Vi kan stöda barnens lek på många olika sätt och en lekfull attityd hos vuxna uppmuntrar barn till lek. När en vuxen finns där och inspirerar och observerar leken förebyggs konflikter och genom interaktion med vuxna lär sig barnen de färdigheter de behöver för att leka tillsammans. Barn som inte leker kan behöva den vuxnas stöd i leken för att lära sig sociala spelregler, utveckla sin sociala kompetens eller för att samla erfarenheter och inspireras. För att underlätta just det presenterade Winther-Lindqvist det gemensamma lekmanuskriptet som beskrivs i korthet i kommande stycke.


Lekmanuskript
För att som vuxen hjälpa barn med i leken, stöda barnen i leken och för att bidra till att fördjupa och variera leken har ett lekmanuskript utarbetats i Danmark. Utgående från vad som intresserar barnen i gruppen gör personalen upp en ram för lekens handling, roller och repliker, rekvisita osv. som kan hjälpa barnens idéer och påhittande för att föra leken vidare. Ett försök till en översättning av det danska lekmanuskriptet hittas under fliken Material.




Källor: Ditte Winter-Lindqvists föreläsningsmaterial kompletterat med motsvarande material härifrån: http://edu.au.dk/fileadmin/edu/Praesentationer/Konferencer/0-6_aarige_boerns_institutions-_og_hverdagsliv/Ditte_A._Winther-Lindqvist.pdf